måndag 28 november 2016

Trollande som politiskt verktyg

Väldigt intressant om hur trollande kan fungera som politiskt verktyg:

”On the personal side, these folks find trolling progressives online almost orgasmically cathartic; in the longer game, they believe that repeatedly poking communities of so-called “Social Justice Warriors” online makes these sub-communities look so ridiculous in the public gaze that any broad-based support for them will eventually collapse.”

Folk underskattar makten av trollande. Då menar jag alltså definitionen av ordet, inte den efterblivna pundardefinitionen varenda journalist i Sverige använder sig av där "troll" bara betyder någon med verklighetsförankrade åsikter.

Ett äkta troll är någon som argumenterar för en position man egentligen inte har, enbart för att provocera andra. Här är ett klockrent exempel på prima trollande, som lyckats lura väldigt många. Här är ett annat. Dock måste jag påpeka att dessa artiklar är lite väl uppenbar trolling, folk som är riktigt duktiga på att trolla ser till att det inte ens märks. Men som sagt, dom där artiklarna har ändå lyckats lura många.

Poängen är att, genom att argumentera en position man inte har kan man få andra att sänka sig till en nivå som får dom att se ut som idioter. Dels för att dom köper skiten, och dels för att dom inte ens lyckas komma med vettiga motargument när dom blir så känslomässigt triggade.

Och när det kommer till motståndet mot PK-klimatet så är det allra största problemet att folk är fega. Ta det följande exemplet som jag själv fått berättat för mig flera gånger, att man inte vågar reta upp den rabiata feministen i sin klass för ”tänk om hon blir arg då?”

Well duh. Det är precis det du borde försöka få henne att bli. Framför dina åsikter på ett lugnt och sansat sätt och gör henne så förbannad att hon står och vrålar, då kommer ingen kunna ta henne på allvar efteråt. När någon ballar ur för att du på ett artigt sätt argumenterar sunt förnuft framstår du som en upplyst buddha i jämförelse.

Och det spelar ingen roll om det hon vrålar är ”JÄMSTÄLLDHEETTTT!!!” En apa är en apa. Folk som står omkring och tittar på kommer inte säga det högt, men dom håller nog med dig lite allt.



2 kommentarer:

  1. Jadu... Det är skrämmande att det svenska folket är så konflikträdda. Jag är dock likadan själv i många fall och till stor del beror det på dagens samhällsklimat.

    Jag är kanske inte rädd att en feminist skall bli arg, utan snarare att "hela släkten" skall hämnas på något sätt, att man skall bli våldtagen eller misshandlad som straff för att man säger ifrån.

    I en tid där det behövs väktare och överfallslarm (och ibland polis) på såväl akutmottagningar som sopstationer för att personalen bara säger ifrån när någon stjäl lediciner, utrustning, elektroniksopor eller kanske saker och kläder som. Skänkts till välgörenhet, ja, där vill iaf inte jag stöta mig med obehagliga och psykislt instabila personer...

    Dessutom vet jag av erfarenhet att det kan räcka med att få ögonkontakt med fel person för att man skall utsättas för både muntlig och fysiska övergrepp (slag, tafsning etc. ).

    SvaraRadera
  2. Jag är själv konflikträdd eftersom man kan få ta inte alltför önskade konsekvenser om man säger sanningen.
    Och jo, jag har fått veta vad för slags människa jag är om jag säger att cannabis borde vara lagligt, att jag inte vill ha barn eller att kön inte är en social konstruktion!

    SvaraRadera